skip to main |
skip to sidebar
Generösa proffs
Började på allvar intressera mig för naturfoto och då framför allt att fotografera i Skrubbaskogen i sydöstra Stockholm för cirka två år sen. Råkade se en artikel om Terje Hellesö i en fototidning och reagerade på de i mina dåvarande ögon ganska udda och egensinniga naturbilderna. Lite senare fick jag höra att Scandinavian Photo arrangerade en föreläsning med Terje i Stockholm och beslöt att gå dit. Hade inga direkta förväntningar och när jag kom till den härliga lokalen, Studio Tranan på Kungsholmen, så tänkte jag att i de här sköna stolarna kan man i alla fall koppla av ett par timmar. Nu blev det inte så utan istället tre timmar med uppmärksamheten på topp. Begreppet yrkeshemligheter tycktes inte existera här utan Terje berättade i detalj hur han tänkte när han fotograferade, hur han arbetade vid en fotosession, en hel del om teknik och även hur han resonerar när han väljer ut de bilder som ska sparas. Visade massor av fina bilder och var dessutom duktig på att framföra sina synpunkter på ett intressant sätt. Jag gick därifrån med "Min plats i ljuset", en bok som jag bläddrat fram och tillbaka i sen dess.
Terjes föredrag gav mersmak och senare fick jag tillfälle att höra Brutus Östling i samma lokal. Lika generöst med tips och öppet redovisat hur man går till väga för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att åstadkomma de fågelbilder som gjort Brutus berömd.
På fotomässan nu senast så lyssnade jag på Hans Strand. Samma visa där, Hans berättade i detalj hur han arbetade, både på fältet och vilken efterbearbetning han lade ner på bilderna.
Man skulle kunna tycka att yrkesmän som lever på sin särart skulle hålla lite på sina hemligheter men så verkar inte vara fallet över huvud taget. Den enda rimliga förklaringen jag kan komma på är den talang och förmåga som är överordnad all teknik och hjälpmedel, dvs förmågan att se de bilder som fastnar i människors medvetande, är nåt som man inte kan lära ut utan måste övas upp under lång tid. Jag är i alla fall tacksam att dom vill dela med sig av så mycket som dom gör.
En stund i Skrubbaskogen blev det idag också. Fortsatta barrstudier bl a :)
En stund i Skrubbaskogen blev det idag också. Fortsatta barrstudier bl a :)
Jag håller med dig Lars, det är roligt med yrkesfotografer som delar med sig. För min del är det oftast svårt att åka på föreläsningar eftersom jag bor i en avkrok i detta avlånga land. Några böcker står på min önskelista från tomten i år så jag får se om jag varit något snäll. Dina barrstudier resulterar i riktigt vackra bilder mycket fint med droppen här i denna tycker jag samt man ser flera barr i bakgrunden. -Bra jobbat!
SvaraRaderaMorgan
Alltid lika viktigt att bjuda på sina erfarenheter, det vinner de nog på i längden. Men jag tvivlar på att de berättar allt trots att "det" verkar som det. De mest spännande hemligheterna tror jag nog att de gömmer. Men det är klart, att de delar med sig så mycket som de gör är givetvis jätte kul!
SvaraRaderaMycket bra text Lars och jag gillar också dina studier av barr. Ett bevis på att även de mest "vardagliga" saker kan bli spännande och uppmärksamhetsfångande. Jag är även inne lite på vad Niklas skriver att "lite håller man nog på" men visst är det fantastiskt att de är så öppna som de är och det tjänar alla på i längden.
SvaraRaderaJag är även inne på det du skriver att bildseende kan man inte bara "lyfta på locket" och stoppa dit så därvidlag kan man ju egentligen bjuda på "allt".
Det är väl kanske även så att ju säkrare (och äldre :)) man är/blir desto mindre revir och prestigetänkande är man (oftast :)).
//Tomas
Rolig läsning. Och det är så att framförallt Terje kan bjuda på sina hemligheter i oändlighet. Det är inte där det sitter. Hans bildseende är helt unikt. Det kvittar hur mycket han "avslöjar". De bilder han skapar är för det mesta signerade Terje. Utan att han skrivit! :-) Man bara ser att det är hans bilder...
SvaraRaderaPS. snygg bild du bjuder på här. DS.
/Mats
Jo, det er så at de virkelig dyktige deler med den som vil høre og se!
SvaraRaderaI tillegg er det noen av dem, som bl.a. Terje Hellesø, som har en personlighet både i sine bilder, men ikke minst i seg selv, som gir av seg selv og som har en så tiltalende væremåte at en blir bare glad i dem :)